16. IT och kapital med Malin Kjällström
Hur kan Göteborg locka till sig mer investerare och kapital? Det är frågan som avhandlas i säsongens sista avsnitt av Let’s tech-podden. Malin Kjällström är Affärsutvecklare på Connect Sverige och en av organisatörerna bakom GBG Tech Week. Tillsammans med Henrik Enström diskuterar hon hur ett nordiskt samarbete kan gynna Göteborg och vilka plattformar som behövs.
Länkar
Besök Connect Sveriges hemsida
Kontakta Malin på LinkedIn
Kolla in GBG Tech Week
Let’s tech-poddens avsnitt med Jonas Karles, COO på Minna Technologies (företaget som Malin nämner som förslag på ett bolag som jobbar över de nordiska gränserna)
Om du inte hinner lyssna…
HE: Ja, hej och välkomna till Let's tech-podden. Vi som gör den här podden heter Codic Consulting och jag är VD, Henrik Enström heter jag. Det här är faktiskt sextonde avsnittet - det sista på vår andra säsong. Och nu sitter jag här med Malin Kjällström som är affärsutvecklande på Connect Sverige, Region Väst, bland annat, du har massa andra saker du håller på med. Hur skulle du presentera dig själv och vad du gör?
MK: Jag brukar väl först och främst säga det jag gör till 100 procent, och det är affärsutvecklare på Connect Väst. Sen så driver jag och organiserar GBG Tech Week sen fem år tillbaka ungefär.
HE: Just det. Det är ett väldigt kul initiativ som vi ska komma in på mer också, men vad är din bakgrund? Vad har du gjort innan och så där?
MK: Man skulle inte kunna gissa min bakgrund, om man säger så.
HE: Jag vågar inte gissa.
MK: Nej, jag är molekylärbiolog i grunden. Så det var där jag började.
HE: Det hade jag inte gissat på heller. [skrattar]
MK: Nej, jag förstår det. Och om jag hade gissat var jag är nu för fem år sen så hade jag nog inte sett mig själv här, faktiskt.
HE: Nej, det låter väldigt tekniskt och djupt nere i saker att hålla på med molekylärbiologi?
MK: Nej, och allting började väldigt djupt och tekniskt, men det började i ett intresse. Jag har alltid varit intresserad av biologi och celler och hur människan fungerar. Jag är fortfarande det, men kanske inte riktigt på den forskarnivå som det var då.
HE: Nej, just det. Var började det hela? Var pluggade du?
MK: Naturvetenskap läste jag och så hade jag en jättebra naturkunskapslärare. Och vi hade biokemi och lite annat med honom också. Men han var väldigt, väldigt bra och jag tror det var därför mitt intresse av det här utvecklades. Jag har läst mycket om kroppen, DNA, virologi. Jag har läst om mycket humanfysiologi och så där.
HE: Det låter som ett poddavsnitt bara det.
MK: Ja, ja, visst.
HE: Hur kommer man in i forskarspåret?
MK: Vi skulle skriva en kandidatuppsats och då ville jag inte sitta och hålla på med maskar och med flugor som mina studentkamrater skulle göra. Och då tänkte jag: ”Vad vill jag göra om jag inte sitter med maskar?” Och då tänkte jag: ”Hjärnan är spännande.”
HE: Ja, det är den verkligen.
“Man lär sig väldigt mycket om sig själv när man sitter själv i ett rum. ”
MK: Ja, ja, visst. Och då gick jag upp till neuroavdelningen på Sahlgrenska, pratade lite med dem, och då visade det sig att det var ett projekt öppet. Och då handlade det om att titta på schizofreni hos möss.
HE: Okej, de kan också ha schizofreni?
MK: Det kan de. De har liknande symptom som schizofreni i alla fall.
HE: Och ser man liknande saker i hjärnan då, eller hur fungerar det?
MK: Där tittade jag på glutamatsignaleringen i hjärnan och hur den skilde sig från friska mot smittade råttor och möss.
HE: Just det.
MK: Jag höll på med det, det blev väl ungefär ett år, tills jag insåg att det är väldigt ensamt. Man lär sig väldigt mycket om sig själv när man sitter själv i ett rum.
HE: Och av möss antar jag, i ditt fall?
MK: Och av möss, självklart, mycket om möss. Den kunskapen använder jag inte lika mycket i dag dock.
HE: Och sen då, Connect Sverige, hur kom du i kontakt med dem?
MK: Precis, så då när jag väl hade insett att jag inte ville forska, så hoppade jag på en master inom affärsutveckling och entreprenörskap via Sahlgrenska, för tanken var fortfarande att hålla på med Life science. Jag läste det, jobbade lite i start-up, jobbade lite mer med konsultuppdrag och annat. Och sen hoppade jag på Almi Väst som analytiker.
HE: Just det, och de stöder och supportar nyföretagande?
MK: Stämmer. Så de är en tidig aktör inom riskkapital. Så där var jag i ungefär ett och ett halvt år tills jag hoppade på Connect Väst och där är jag nu.
HE: Hur skulle du beskriva Connect Väst och Connect Sverige då?
MK: Jag skulle säga att Connect Sveriges kärna är att jobba med bolag och kapital och tillföra kompetens till de här två. Hela navet i det här är att föra samman bolag och kapital. Så vi har ett stort nätverk inom Connect Sverige med privata riskkapitalister, eller privata affärsänglar, som fokuserar på seed, eller såddinvesteringar då, så i tidigt skede. Så mitt fokus på Connect, det ligger på att dels driva en process som vi kallar språngbrädan som är elva veckor lång ungefär.
HE: Så man ansöker på något sätt om att få vara med i programmet?
MK: Precis, exakt. Och där väljer vi ut ungefär sex bolag som går in i en omgång och då ingår det vissa processdelar, så vi har till exempel en workshop tillsammans med investerare och jurist, så vi kan se dels från den juridiska sidan eller juridiska aspekten av kapitalanskaffning, men också från en investerares perspektiv.
HE: Det är såna saker som om man har någon typ av idé som går att skydda, eller?
MK: Precis. Många idéer går inte att skydda eller man kanske väljer att inte skydda, så då tittar man lite på vad är ett skydd och hur kan man skydda idéen utan patent? Det är lite kring bara anställningskontrakt. Bolag i tidiga skeden tänker oftast inte på anställningskontrakt, så det är alla möjliga egentligen, aktieägaravtal och så där. Så man går igenom det tidigt. Och hela tanken med språngbrädeprocessen är egentligen att sänka barriärerna lite för investering, så att man har mycket av det här tänket själv som bolag, innan man möter investerare.
HE: Och hur går det för de typiska företagen som blir utvalda, i den första rundan så att säga? Vad är den vanliga resan eller en bra resa där?
MK: En bra resa leder så klart till full investering från affärsänglar i vårt nätverk. Och de som går igenom våra processer, de är bra förberedda på att möta investerare. Med Connect, dels måste du se till att du ser behovet hos investerarna, för de har en viss investeringspreferens. Och sen även att man får göra en matchning med bolagen på vägen.
HE: Just det. Och hur viktigt är det med teamet? Man ska komma in med ett team som är ganska komplett för att komma med här antar jag?
MK: Ja, vi säger främst eller mest att det är mellan en och två investerare, eller en och två medlemmar eller teammedlemmar i ett bolag, som kommer i det här skedet. De som är ensamma har oftast planer på att ta in någon, men vi ser helst att man är minst två i ett team, och då ser vi helst att man kompletterar varandra på olika nivåer.
HE: Och hur förberedda är de då? Har de tänkt till och gjort en affärsplan?
MK: Det är väldigt olika. Vi ser även bolag som gör sin första kapitalrunda och omsätter någon miljon, några miljoner, men inte har tänkt till, eller inte har en direkt affärsplan.
HE: Så de gör något som fungerar, men … [skrattar]
MK: Ja, men de gör något som fungerar och det har gått jättebra hittills, men de har inte heller tänkt på att du måste ha någonting att presentera. Du måste ha ett case att presentera och du måste ha ett material där du visar upp vem du är som bolag.
HE: Just det. Man har ju sett på Draknästet att man brukar får kritiska frågor.
MK: Ja, precis.
HE: Men har ni speciella dagar när man pitchar eller hur funkar tillfället där?
MK: Mm. Så då har vi, efter elva veckor så avslutar man med ett investeringsmöte egentligen, så man pitchar för … vi brukar ha mellan 25–30 investerare ungefär, som investerar i olika branscher. Men ett samlingsmöte, så då pitchar man ungefär åtta minuter. Det är väldigt olika också beroende på region.
HE: Är det viktigt att leverera vid just det tillfället eller är det viktigare att man har en bra idé och möjlighet att genomföra den?
MK: Jag skulle … alltså, alla är inte bra på att pitcha, men jag skulle väl säga, har man tillräckligt intressant idé så kommer du absolut få napp från investerare. Oftast vill man se att det finns ett affärscase i det, att det finns en vinning för mig som investerare. Så det är viktigt att presentera rätt information och det är där vi kommer in och hjälper till.
HE: Men det är elva veckor av förberedelse inför det mötet nästan då?
MK: Mm, stämmer. Med Connect så har vi ett väldigt stort mentornätverk, väldigt stort kompetensnätverk. Så det vi gör innan processerna drar i gång, så kopplar vi på en mentor och då brukar vi matcha mentorn till vad bolaget behöver. Så dels ska mentorn ha en erfarenhet av investeringar, för det är huvudsaken att sätta ihop investeringsmaterialet, men då också komplettera med olika kompetenser. Till exempel, det kan vara inom e-handel, marknadsföring, allt möjligt. En av processdelarna i språngbrädan är något som kallas kompetenspanel, och då sätter vi ungefär sju till åtta personer runt ett bord tillsammans med bolaget som är utvalda för att diskutera investeringsmaterialet, så både affärsplan och pitchen.
HE: Vad skulle du säga, vad har du sett att det är typiskt för just Västsverige när det gäller att matcha entreprenörer med kompetens och kapital? Är det något som skiljer sig här mot hur man kan tänka sig att det är i Stockholm, till exempel?
MK: Det är mycket mot industrin här.
HE: Mm, vi har Volvo och Ericsson och så vidare.
MK: Ja, precis. Och det är ganska uppenbart. Vi har en annan slags kultur här, men vi kan gå in på det sen med GBG Tech Week, för där kan man se väldigt mycket av det här. Men jag skulle väl säga att bolagen här, dels kring värderingar och annat så är värderingarna mycket lägre här än vad de är i Stockholm till exempel.
HE: Vad man tror att företaget kommer bli värt?
MK: Precis.
“I Stockholm så har du mycket med tillgängligt kapital vilket innebär också att du får dina värderingar bekräftade på ett annat sätt. Du får dem validerade av investerare ganska fort till en högre nivå. ”
HE: Hur kommer det sig? Det låter underligt.
MK: Ja, nej, men jag håller med. I Stockholm så har du fått en dels … Det är samma sak det här med kapitalet. Jag vet att ni har pratat och jag har lyssnat på era föregående poddar, såklart. Det var därför det kändes extra coolt när jingeln drog i gång här i början. Kändes som jag redan lyssnade på ett.
HE: Ja, just det, kul.
MK: Men i Stockholm så har du mycket med tillgängligt kapital vilket innebär också att du får dina värderingar bekräftade på ett annat sätt. Du får dem validerade av investerare ganska fort till en högre nivå.
HE: Man får mer självförtroende tidigt?
MK: Precis. I Stockholm, så det är väl lite mer vanligt med en PowerPoint-investering, pre-seed, eller tidigt, investeringarna innan sådd är mer vanliga där än vad de är här skulle jag säga.
HE: Ska vi prata om bara så att vi fattar allt … vad är en sådd i det här fallet?
MK: En såddrunda - jag skulle säga att det är första kapitalrundan man gör.
HE: Har det någon typisk storlek eller så?
MK: Det beror lite på var du är någonstans. Jag skulle väl säga att en sådd ligger mellan 1–5 miljoner och någonting. Det kan vara ännu högre också. Sen brukar man säga så att sådd för en affärsängel är något lägre än vad det är för en VC-aktör till exempel.
HE: Venture capital.
MK: Venture capital, precis.
HE: Vad är skillnaden mellan en affärsängel och en venture capitalist?
MK: En affärsängel investerar sina egna pengar och en venture capitalist, eller en VC-aktör, investerar oftast andras pengar. Så det är väl det som är den största skillnaden egentligen.
HE: De har tillgång till större plånböcker.
MK: Exakt, men har oftast lite större krav. Affärsänglar investerar på ett annat sätt, de investerar med hjärtat. Man vill gärna investera i sånt man tycker är intressant själv och känner att man personligt kan gå in och hjälpa till med och känna att man kan bidra. Alla investeringssummor går upp nu med tanke på att det bildas fler bolag, konkurrensen blir hårdare och pre seed är egentligen en första titthålsinvestering. Som bolag så kanske man inte har pengarna till exempel för att göra klart en prototyp och då kanske man behöver det här kapitalet och då brukar man kalla det för pre seed.
HE: Går det oftast till en viss sak då? Till exempel produktionskostnader och annat?
MK: Ja, exakt. Oftast går det för att färdigställa produkt eller en service för att sen ta in såddkapital. För investerarnas skull så är det en titthål i form av att: ”Klarar bolaget det här? Om jag lägger till det här och de gör klart sin prototyp, finns marknaden? Kan de nå ut på marknaden fort”, och så vidare. Och för bolaget så tar man in de här pengarna för att kunna göra klart någonting som ska kunna presenteras för till exempel kunder.
HE: Just det. Så i slutet, någon gång under resan där så ska man dra in pengar?
MK: Precis, exakt.
HE: Med hjälp av sin produkt.
MK: Precis.
HE: Jag tänkte dra en grej här som jag läst. Förra veckan så producerades en intervju i DN med Johan Trouvé, som är VD för Västsvenska Handelskammaren, och han kritiserade Statliga Industrifondens investeringar i antal företag med bas i Stockholm i stället för Göteborg. Och ett utdrag från artikeln är: ”Företag med bas i Stockholm stod för 36 procent av antalet investeringar från fonden, räkenskapsåret 2010–2011 medan andelen hade stigit till 64 procent, alltså från 36 till 64 procent, 2018–2019. Under samma period minskade antalet investeringar i Göteborgsområdet från 14 till 5,1 procent.” Är det någonting du känner igen dig i? Du pratade om storleken på värderingen där, men det är jättestora skillnader i siffror, speciellt om man jämför med hur många som bor här och i Stockholmsregionen?
“Det som saknas i Göteborg, det är en gemensam plattform, där vi kan ha ett gemensamt tänk.”
MK: I tidigare avsnitt så vet jag att ni har pratat om det här med att det saknas kapital i Göteborg. Och då vet jag att när ni pratade med Charlotta Gummesson så sa hon även det att kapitalet, det finns inte riktigt här. Vi har väldigt mycket bra kapital i industrin, och vi har mycket bolag inom industrin och start-ups inom industrin som går bland annat via då mobilityXlab som är en jättebra plattform. Det som saknas i Göteborg, det är en gemensam plattform, där vi kan ha ett gemensamt tänk. Förstår du vad jag menar?
HE: Ja, men hur skulle det kunna se ut? Finns det exempel på det i Stockholm?
MK: Jag tänker på till exempel Minc, där man har flera olika slags bolag som kan presenteras under samma tak. För jag vet att jag och en kollega var uppe i Stockholm för ett tag sen och pratade lite med olika investerare i Stockholm och frågade dem konkret: ”Varför investerar ni inte mer i Göteborg? Vi har jätteintressanta bolag, så varför kommer ni inte ner?” Och svaret på den var att: ”Vi har inte riktigt tiden att åka runt till alla de här, till exempel inkubatorer, eller andra ställen där bolag kan presenteras. Vi vill ha allting under samma tak. Vi vill ha det serverat”, om man kan säga så.
HE: Och Minc var, om du ska beskriva det lite mer, vad är det?
MK: Minc är en slags inkubator.
HE: Och det finns en del hubbar och sånt. Det är fler kanske hubbar i Stockholm och såna start-up inkubatorer än vad det finns i Göteborg?
MK: Ja, och även i Malmö finns det fler hubbar.
HE: Det är så, alltså? Okej, så Göteborg ligger efter där?
MK: Göteborg ligger efter. Det gör de, absolut.
HE: Det är väldigt intressant. När vi mejlade och förberedde lite inför podden och så där, så föreslog du det nordiska samarbetet som tema för dagens snack. Kan du utveckla lite och vad tänkte du på där?
MK: Ja. Nu driver jag och organiserar GBG Tech Week. Det började som ett Chalmersprojekt. Andreas och Linus drog i gång det här.
HE: Det var Andreas Rolén?
MK: Andreas Rolén och Linus Olsson.
HE: Linus Olsson, just det.
MK: Och då var det egentligen bara att det finns jättemycket bra olika initiativ i Göteborg, olika event där vi samlar bolag, vi samlar investerare och vi samlar industrin, men inte tillsammans, utan man gör det här på varsitt håll, utan egentligen att göra det tillgängligt för alla. Och då tyckte de att: ”Nej, men vi samlar allting under ett tak. Under en vecka så ska vi ha flera olika event där vi kan bjuda in allmänheten. Vi kan bjuda in intressenter i industrin, start-ups, tech-världen här i Göteborg, eller tech-ekosystemet.”
HE: Och det fanns ett intresse och aptit på detta?
MK: Det fanns ett intresse, absolut. Och då drog man i gång det här och insåg ganska fort att: ”Det här blir ju en jättebra plattform: Det här funkar.” Så man fortsatte. Jag hoppade på och vi var två andra som hoppade på också och drog det här vidare. Ändrade lite från år till år för att testa lite, dels hur marknaden eller ekosystemet skulle reagera. Jag fick tillsagt av mig, av en nära till mig att jag inte fick använda ordet ekosystem.
HE: Okej, vad är det för fel på det?
MK: Nej, hon sa det att: ”Ekosystem, det är mer mot biologi”, och då sa jag: ”Men eftersom jag kommer därifrån, så tycker jag att jag borde få använda det.”
HE: Just det. Det kan jag hålla med om. [skrattar]
MK: Men jag tycker ekosystem är ett bra ord. Ekosystem handlar om att knyta samman mer än bara en, två parter, utan få ett helt samhälle att fungera i form av det här då. Och nu så är det jag, Linus och vi tog precis med Elina i det här, en kollega till mig, så vi kommer dra det det här året.
HE: Det är våren som det körs?
MK: Våren. Så 20–24 april 2020.
HE: Spännande. Och vad är det för stora programpunkter som brukar vara med?
MK: Under GBG Tech Week så har vi haft alla slags olika aktörer. Så förra året så hade vi Minna Technologies tillsammans med Tech Imprint Arena och Hedy Technologies, som hade ett event där de pratade från sina perspektiv, hur det är med start-up och hur man jobbar. Jag vet att Jonas och Minna satsar väldigt mycket på det här med bra kultur i bolaget och det pratade de väldigt mycket om och det är jätteviktigt. Vi hade även ett bra tema kring det att vi tillsammans med Techno Creatives hade också ett event där vi hade just work-life balance som tema, och det är väldigt viktigt att ta upp. Men sen hade vi även Ericsson. Vi hade Zenuity, Almi och BRG är med. Så vi har från alla olika delar vilket är väldigt viktigt.
HE: Just det, från start-ups till stora etablerade aktörer, ja?
MK: Exakt. Och det är där GBG Tech Week ska verka. Det är att samla alla intressenter under en och samma vecka för det handlar väldigt mycket om det här med att knyta kontakter i andra nätverk och få industrin, får start-ups och få aktörer som Almi och BRG som jobbar mot alla, att vara med och samarbeta.
HE: Och sen brukar det vara något Hackathon också har jag.
MK: Stämmer.
“Vi behöver få in lite konkurrens i Göteborg.”
HE: Det har varit på tåg och båtar och uppe i Gothia Towers tror jag det var också?
MK: Exakt, absolut. Så det är Startup Hack som håller i det och de har haft det nu avslutningsvis på GBG Tech Week, så lägger de det sist för att ha som en avslutande grej vilket är jättekul. Och jag märker att Hackathon har blivit väldigt populärt. Så vi har fått flera förfrågningar. Jag kan inte riktigt gå in på vilka nu, det får bli en senare nyhet.
HE: När det revealas.
MK: Men Hackathon börjar bli väldigt, väldigt vanligt. Men tillbaka till det nordiska perspektivet. Sverige i sig eller Göteborg i sig står sig inte. Det sker ju väldigt mycket runt omkring i världen och det vi tittar väldigt mycket på eller det vi försöker göra, det är dels behöver vi få… Konkurrens är bra, vi behöver få in lite konkurrens i Göteborg, tror jag, för att utveckla oss ännu mer. Det är samma sak med att vi måste, för att vi ska ha ett långsiktigt tänk när det kommer till affärsutveckling och starta nya bolag, så måste vi få in andra personer och andra nätverk och andra kompetenser in i Göteborg.
HE: Men hur kan konkurrensen se ut där?
MK: Och där tänker jag mer på bolag och personer som kan konkurrera lite med de bolagen som finns här. Men jag tror att man har varit lite rädd för konkurrens och därför tror jag att det är väldigt viktigt att få in den här in i Göteborg lite mer. Och det vi tittar mycket på nu, det är att få in ett nordiskt perspektiv in i GBG Tech Week. Vi vill ha aktörer som håller i event under GBG Tech Week som inte bor i Göteborg. Vi vill ha hit bolag, vi vill ha hit investerare, och speciellt i investerarperspektivet så tror jag det är viktigt att … Det är väldigt mycket snack om att vi ska starta fonder här i Göteborg, vilket hade varit otroligt bra för Göteborg, dels för att visa upp det här nationella internationellt. Men även också för bolagen som är här, att kunna finansiera våra bolag som finns här i Göteborg.
HE: Just det. För det finns en hel del pengar runt om i världen som har aptit på att investera.
MK: Absolut, absolut. Och även industrin sitter på väldigt mycket kapital. Men jag tror också att precis som du sa där, dels att få internationella investerare att investera i en fond, men även få hit de här investerarna. För det finns ett ökat intresse att investera i Norden, och jag tror att kan vi skapa en samlingspunkt där vi faktiskt kan presentera bolag ur olika branscher, så tror jag vi kan locka hit dem betydligt lättare.
HE: Men ser du framför dig att det kommer även företag, nya företag från Oslo, Köpenhamn och Helsingfors och så, eller är det mer investerare och företag som kommer?
MK: Nej, vi ska definitivt bjuda hit start-ups. Dels för att pitcha och kanske om de söker … Det är många bolag, eller många nordiska bolag, som söker sig till marknaden Sverige för att de vill lansera en produkt eller annat. Och då vill vi skapa en plattform där de här bolagen faktiskt kan visa upp sig lite också.
HE: Just det. Så att växa i GBG Tech Week är egentligen att göra det mer internationellt och med mer samarbete och så där?
MK: Precis. Och sen har vi mycket dialoger med olika event runt om i Norden. Vi pratar mycket med TechBBQ till exempel.
HE: Som är?
MK: Som är ett event nere i Köpenhamn som också fokuserar väldigt mycket på bolag och investerare och presenterar mycket vad som händer i Köpenhamn och Danmark. Och de har också pratat väldigt mycket. De satsar väldigt hårt på Norden, så där har vi mycket dialog, ifall vi kan göra något kul där. Så det finns väldigt mycket möjligheter. Vi behöver bara ta tag i det.
HE: Ja, det är spännande. Så dina dagar går åt minst på heltidsjobbet som är Connect Väst?
MK: Stämmer.
HE: Och så är det mer ideellt som du håller på med GBG Tech Week?
MK: Stämmer. Så det är en ideell förening, GBG Tech Week, så det blir ju fritiden, men jag tycker själv jag har en väldigt rolig fritid.
HE: Det är värt investeringen du gör i tid och så?
MK: Absolut.
HE: Har du några exempel på företag eller organisationer som kännetecknar just det här nordiska samarbetet eller som har kommit ur nordiskt samarbete på något sätt? Eller har dragit nytta av det? Finns det något sånt?
MK: Ja, Minna Technologies är ju ute i Norden och de jobbar på jättebra. Jag skulle väl säga att många bolag i Göteborg satsar mycket på Norden. Det är de närmsta länderna.
HE: Det är enklast att sälja och skapa samarbeten där och så.
MK: Ja, men det är det. Marknaden ser ungefär likadana ut, så det är väl en extension från Sverige bara, skulle jag väl säga.
HE: För de har ju samarbeten med Danske Bank och Swedbank och med VISA och så vidare.
MK: Exakt, exakt. Och jag menar, det är ett väldigt bra sätt att ta sig ut på den nordiska marknaden, genom att hitta bolag och samarbeten och partners, då man jobbar nordiskt.
“Jag skulle väldigt gärna vilja se att inkubatorerna börjar skaffa sig lite samarbeten med nordiska inkubatorer, så man har lite mer utbyte.”
HE: Vi brukar avsluta lite så här med framtidsspaning. Hur tror du att samarbetet mellan de nordiska länderna kommer se ut i framtiden? Hur tror du utvecklingen kommer se ut just i Göteborg, vad kommer komma utav det här?
MK: Jag hoppas ju på att vi ska jobba ännu mer nordiskt så klart. Jag skulle väldigt gärna vilja se att inkubatorerna börjar skaffa sig lite samarbeten med nordiska inkubatorer, så man har lite mer utbyte, till exempel om man har några bolag inne hos sig till exempel som har ett behov av att gå in i Danmark eller Norge eller något annat nordiskt land, att man kan göra så att man har ett samarbete och kan byta bolag. För jag tror att det finns en jättestor potential i att faktiskt börja se sig om lite mer, som inkubator och andra samarbetspartners, att öppna upp sig själva lite. Jag tror att det är jätteviktigt för Göteborg.
HE: Så det gäller att orka titta utanför den egna staden och knyta kontakterna, så kan vi bli ännu mycket starkare.
MK: Ja, men precis. Och inte vara så rädd för konkurrens. Jag tror att det är jätteviktigt. Konkurrens är bra.
HE: Och tror du att Göteborg kan spela en roll här, även om vi är en mindre stad än många andra nordiska städer?
MK: Det tror jag. Vi ligger ju strategiskt väldigt bra till.
HE: Så om vi bjuder in de andra så kan de komma hit enklare?
MK: Precis, vi bara trycker på att det är bra resväg.
HE: Ja, miljövänligt.
MK: Exakt.
HE: Det är bra. Om man lyssnar på det här och så tänker man att man själv vill vara med och starta ett företag, vad ska man göra och vad är det viktigt att man har för egenskaper, förutsättningar, idéer?
MK: Det första är att våga. Hitta någon som kan kritisera det du gör.
HE: Just det, du ska inte bara fråga mamma, utan …
MK: Exakt, kom utanför familjen, knyt till dig kompetenser som du ser skulle kunna vara av nytta. Sen har vi jättemycket bra aktörer i Göteborg, till exempel Almi, BRG, Drivhuset och annat, som kan vara med tidigt, som kan hjälpa dig att börja realisera en idé. Affärsutveckling och annat, det är vi duktiga på i Göteborg, och vi har jättebra aktörer som kan bistå vid tidig fas. Men våga och utmana din idé lite.
HE: Just det, så att den förmodligen är slagkraftig när man väl kör i gång och börjar lägga riktig tid på den då.
MK: Exakt, exakt, precis.
HE: Och sen gäller det att ha tillgång till pengar och det är där du kan hjälpa också.
MK: Det gör ju det, precis. Jag gillar organisk tillväxt. Ha så mycket på fötterna som möjligt innan man vänder sig till riskkapital. Man måste förstå att riskkapital är också att ge bort en bit av bolag. Så att ha så mycket på fötterna tills du känner att: ”Nej. Nej, nu går inte det här mer.”
HE: Finns det någon idealisk bakgrund? Man kan vara molekylärbiolog, man kan vara datavetenskapsperson, eller?
MK: Absolut. Man kan komma i princip från vilken bakgrund som helst. Som jag sa när vi började här, jag trodde aldrig att jag skulle vara här jag är i dag, med tanke på att jag började som molekylärbiolog. Man har en ganska rak väg framför sig om man börjar forska, så att prova nytt, var nyfiken. Det är jätteviktigt.
HE: Tack så mycket, jättekul att ha dig här.
MK: Tack.